Ur Saltsjöbadens Historia (sid. 181 i något förkortad version.)

Efter en av Georg Hafström (scoutchef i Saltsjöbaden 1930-33) framförd motion anhöll Kommunalnämnden hos Riksheraldikerämbetet, att Ämbetet måtte utarbeta ett förslag till vapen för Saltsjöbadens köping viss anslutning till vapenbild som utförts för Saltsjöbadens scoutkår och förekom i dess fana (treudd med fisk). – Ämbetet utformade en provskiss av följande innehåll: I fält av silver en stolpvis ställd svart treudd, omslingrad av en röd fisk med beväring av guld. Detta förslag godkändes av Kommunalfullmäktige så som köpingens vapen den 3 april 1944 och stadfästes av Kungl. Maj:t den 22 juni samma år.

Det är av intresse att tillägga, att man inom scoutkåren först hade tänkt sig ett drakskepp såsom kårens och köpingens emblem, men det befanns, att den nyvordna staden Lidingön hade just ett drakskepp i sitt vapen, och man måste därför välja något annat. Man stannade för Neptuni treudd och en fisk; en fisk ingick enligt Riksheraldikerämbetets forskningar i det sigill som under 1400- eller 1500-talet förekom i Svartlösa härads sigill – och Saltsjöbaden hör ju till detta härad. Och på så sätt kom man fram till en lyckad lösning av problemet.
Ur Saltsjöbadens Historia (sid. 180 i något förkortad version.)

1943: 26/1 Herr G Lindau väckte motion om att köpingens andel av nöjesskattemedel årligen skulle användas för prydande av köpingens offentliga lokaler och allmänna platser.
Ur reglementet kan anföras: Fonden har till ändamål att lämna anslag till: åtgärder till förskönande av köpingens lokaler, understöd åt inom köpingen allmänna platser eller till inköp av konstverk för prydande av köpingens lokaler.
Fonden förvaltas av Kommunalnämnden. Medel ur fonden har använts för inköp av konstverk av Mauritz Larsson (etsningar med Saltsjöbadsmotiv), av Oscar Bergman (akvareller och litografier) och av
*Nils Sjögren (en vapensköld i nämndrummet).
(*Se bild i Saltsjöbadens Historia sid 185).